Blandine L'Hirondel running in Chamonix

Blandine L’Hirondels rekordseger på UTMB: ett mästerverk i pacing

Blandine L’Hirondels COROS-data visar hur ett tålmodigare lopp tog henne från 24:35 till rekordtiden 21:54 på UTMB – och vad alla atleter kan lära sig av det.

COROS cykling: så disponerar du dina klättringar Läsning Blandine L’Hirondels rekordseger på UTMB: ett mästerverk i pacing 8 minuter Nästa Så får du ut mest av COROS navigeringsfunktioner när du klättrar

21 timmar, 54 minuter och 49 sekunder

Så lång tid tog det för Blandine L’Hirondel att springa UTMB 2026. Det är den snabbaste tid en kvinna någonsin har noterat på UTMB, och Blandine blev därmed den första kvinnan att slå 22-timmarsgränsen.

För att förstå hur stor prestationen är måste vi gå tillbaka två år. 2024 gick Blandine i mål på UTMB på 24:35:55. Det var en stark femteplats, men också ett lopp som gav henne värdefull information om hur hon ville lägga upp loppet annorlunda nästa gång.

Efter en skada i upptakten till årets UTMB visste Blandine att en forcerad start kunde äventyra andra halvan av loppet. Hennes strategi var att hålla sig kontrollerad tidigt och spara förmågan att prestera senare. Hon identifierade specifika delar av banan där hon ville bli bättre och genomförde planen perfekt – och kapade timmar från sin tid.

För att ta reda på hur hon gjorde det jämförde vi Blandines COROS-data från UTMB 2024 och 2026. Det vi hittade är en lektion i pacing, uthållighet och en av de viktigaste färdigheterna inom uthållighetsidrott: att veta när man ska lägga sin energi.


Blandines UTMB, del för del

Det finns många sätt att analysera ett ultralopp. Tempot visar hur snabbt en löpare tog sig fram. Pulsen ger en bild av den kardiovaskulära belastningen. Effort Pace hjälper till att ta hänsyn till hur terrängen påverkar ansträngningen. Höjdprofilen visar vad banan krävde av löparen.

Inget av dem berättar hela historien på egen hand, så vi delade in båda Blandines UTMB-lopp i sex större delar och analyserade dem tillsammans.

Eftersom UTMB-banan skiljer sig något mellan åren ska inte alla deltider ses som perfekta jämförelser. I stället använder vi distans, höjdmeter, tempo, Effort Pace och puls tillsammans för att förstå hur Blandines lopp förändrades.

Ett mönster sticker ut direkt. Hennes puls sjönk i båda loppen, men av två helt olika skäl.


Start → Les Contamines: tålamod först

Blandine L'Hirondels UTMB-data, start till Les Contamines

Vid första anblick ser Blandines data från inledningen förvånansvärt lika ut. Snittpulsen är identisk, men prestationen är det inte. 2024 höll Blandine en snabbare Effort Pace på 4:55/km. 2026 låg den på 5:10/km.

Isolerat är det sällan en siffra man vill se. Men pulsen lämnade aldrig låg zon 3, och planen var precis den här. Långsammare kilometrar, särskilt i nedförsbackarna, innebär också mindre slag på benen – fräschhet som hon skulle använda senare. Till skillnad från ett maraton fanns det liten anledning att bedöma Blandines UTMB efter 30 kilometer. Hon hade fortfarande mer än 140 kvar.


Les Contamines → Courmayeur: loppen börjar skilja sig åt

Blandine L'Hirondels UTMB-data, Les Contamines till Courmayeur

2024 sjönk Blandines snittpuls med 16 slag, från 150 till 134 slag/min. 2026 sjönk den bara till 142 slag/min, en minskning med 8 slag, och hon rörde sig redan 39 sekunder per kilometer snabbare än vid samma punkt två år tidigare.

Det finns flera möjliga förklaringar. Form, förhållanden, energiintag, muskulär trötthet, skillnader i banan och loppets dynamik kan alla påverka puls och prestation. Vi kan inte tillskriva skillnaden enbart pacingen, men förskjutningen till hennes fördel syntes redan här. Hon tog in på sitt 2024-jag, och pulsen samarbetade. I stället för att falla som 2024 höll den sig hög och lyhörd – det första tecknet på att tålamodet under de första 30 kilometerna började löna sig.


Courmayeur → Grand Col Ferret: skillnaden blir tydlig

Blandine L'Hirondels UTMB-data, Courmayeur till Grand Col Ferret

Blandine sprang den här delen mer än 33 minuter snabbare 2026. På 22 kilometer och cirka 2 000 höjdmeters stigning var hennes Effort Pace 53 sekunder per kilometer snabbare och snittpulsen 13 slag högre.

Högre puls är inte automatiskt bättre; att tvinga upp den vore en dålig strategi. Här betyder den att Blandine fortfarande hade tillgång till en kardiovaskulär kapacitet som inte fanns kvar 2024, troligen eftersom den snabbare inledningen det året redan hade förbrukat den.

Klättring är också ett muskulärt test, och hennes nästan identiska kadens visar det. I stället för att ta snabbare steg lade hon mer kraft i varje steg – fräschheten hon sparat i utförsbackarna ner mot Courmayeur syntes här som styrka.


Grand Col Ferret → Champex-Lac: den avgörande delen

Blandine L'Hirondels UTMB-data, Grand Col Ferret till Champex-Lac

Före UTMB 2026 hade Blandine pekat ut just den här delen som den som kostade henne pallplatsen 2024 – mer exakt den andra halvan, från La Fouly till Champex-Lac.

Hon sprang den sträckan på 1:22:37, jämfört med 1:48:54 år 2024. En sådan vinst så sent i ett lopp är avkastningen på allt hon hade sparat sedan Les Contamines: kardiovaskulär reserv och fräscha ben, som hon nu till slut kunde ta ut.


Vad pulsen berättar – och inte berättar

Under de fyra första delarna berättar Blandines snittpuls sin egen historia:

Blandine L'Hirondels pulsutveckling under UTMB-delarna 1–4

Skillnaden mellan de två loppen växte för varje del: 0 → +8 → +13 → +15 slag/min.

Det är lätt att tolka trenden som orsaken till att hon sprang snabbare, men det vore fel slutsats. Pulsen påverkas av dussintals faktorer. Den orsakar inte prestationen, den speglar den.

Det trenden däremot visar är avsikt. En enskild del med hög puls kan bero på en gynnsam bit stig. En skillnad som växer tre delar i rad är kännetecknet på en plan som genomförs. Blandine höll medvetet igen tidigt för att ha mer att ge på de delar som verkligen spelade roll. Det var det som gjorde att hon kunde pressa hårdare senare, och därför började hon bygga upp en ledning under natten.


Champex → Trient: alla är trötta

Blandine L'Hirondels UTMB-data, Champex till Trient

Här är Effort Pace-siffrorna nästan identiska, medan hennes faktiska tempo var 88 sekunder per kilometer snabbare. Effort Pace är en personlig lutningsjustering, vilket innebär att den också speglar hur effektivt en löpare rör sig i just den terrängen. En oförändrad Effort Pace i kombination med ett snabbare faktiskt tempo betyder att Blandine är bättre i den här typen av terräng än hon var 2024.

Det är också värt att notera att de fysiologiska siffrorna började närma sig varandra, vilket är väntat. Efter mer än femton timmar i ett sådant lopp är alla slut, Blandine inräknad. Skillnaden är inte att hon slapp tröttheten, utan att hon lade sin energi där den gav mest.


Trient → Chamonix: målgången

Blandine L'Hirondels UTMB-data, Trient till Chamonix

Efter mer än 17 timmar innehöll den sista delen ännu fler än 1 700 höjdmeters stigning. Ändå låg Blandines genomförande helt i linje med det lopp hon hade lagt upp under de sista fem timmarna – ytterligare 37 minuter snabbare än 2024.

Blandine gick i mål som den första kvinnan under 22 timmar på UTMB och som den tredje atleten någonsin att vinna OCC, CCC och UTMB. Hon tackade publiken för stödet efter en uppvisning i att spara energi och använda det kroppen har när det verkligen gäller.


Ett annat sätt att tänka kring pacing

Löpare ser ofta pacing som en hastighetsgräns. Blandines UTMB visar ett annat sätt att se på det: pacing handlar om att fördela resurser. Varje atlet har en begränsad mängd energi, muskulär kapacitet och fysiologisk kapacitet att ta av. Frågan är då inte ”hur snabbt kan jag springa?” utan snarare ”var gör min ansträngning mest nytta?”

För Blandine fungerade det inte att bränna resurser tidigt 2024. Den här gången valde hon medvetet att fördela dem jämnare mellan 30 och 140 km. Resultatet talar för sig självt: den snabbaste kvinnan någonsin på banan.


Tre saker alla atleter kan lära sig av Blandine

De här principerna gäller för alla atleter, på alla stigar.

1. Använd ditt förra lopp som data

Fråga dig efter nästa lopp var din prestation började förändras. Om tempot sjunker medan ansträngningen är hög byggs trötthet upp. Om tempo och puls sjunker samtidigt kan energiintaget eller muskulär trötthet vara det som begränsar dig. Om samma backe ställer till det varje gång har du hittat en lucka i träningen.

2. Döm inte ditt lopp för tidigt

Under de första 31–32 kilometerna var Blandines Effort Pace faktiskt långsammare 2026 än 2024, vid samma puls. Ingenting där förutspådde ett historiskt lopp. Vid Grand Col Ferret var hon 53 sekunder per kilometer snabbare. Din inledande deltid visar inte om din pacing fungerade – det gör det du klarar av senare.

3. Behåll möjligheten att fatta beslut

Bra pacing gör inte att du mår bra sent i loppet. Men den ger dig valmöjligheter: att kunna pressa i en backe, svara på en konkurrents ryck eller helt enkelt hålla igång när andra inte orkar. Blandines puls sjönk båda åren, men hon höll en högre nivå längre. Genom att medvetet sakta ner tidigt behöll hon sina valmöjligheter till senare. Det, inte någon enskild deltid, är vad som vann loppet.

COROS-tips: Jämför dina egna lopp i Training Hub. Genom att titta på tempo, Effort Pace och puls del för del ser du exakt var ditt lopp förändrades och vad du ska jobba med härnäst.


COROS-analys

Analysen är gjord med COROS Training Hub och dess MCP-integration. Blandine bar COROS APEX 4 46 mm och COROS pulsband under hela loppet – samma verktyg som alla COROS-atleter har tillgång till. Grattis till Blandine till en rekorddag, och till att ha visat exakt vad tålmodig pacing kan göra över 170 kilometer.